Alla hjärtans dag!

Åh, visst är det mysigt med en dag helt vikt åt att mysa och överraska varandra?
Jag håller på och städar (ja, det är faktiskt sant, jag städar frivilligt utan att det ska komma någon), för att överraska min älskling. Och överraskad lär han bli, jag är nämligen dålig på datum, så han tror nog inte att jag minns att det är alla hjärtans dag. Men jodå, det gör jag, och jag ska baka en kaka också. Jag har bara inte riktigt bestämt vad det ska bli. Han gillar chokladglasyr, men jag skulle vilja att kakan blir röd, så jag vill ha jordgubbar eller något på den. Hmm, alla dessa beslut.

I förrgår var vi på inflyttningsfest. Några vänner har köpt ett hus, och nu är det rejält invigt minsann! En rolig fest var det, med mycket folk. Så mycket folk hade inte fått plats hos oss, deras hus var några storlekar större än vår lägenhet. 6,5 gånger så stort närmare bestämt!! Jag vet inte hur många rum det var, men det var många. Husets dam hade fått en ny garderob som var ett rum på ca 16 kvadrat med en spegel som var 3-4 kvadratmeter stor. Ojoj...längtar efter ett hus känner jag!
De små palmerna vi köpt som inflyttningsblomma likade små kvistar i de stora fönstren. Men de växer nog till sig, får vi hoppas.

Såg en stund på Oprah Winfrey förut. Georg Bush var gäst. Han har visst skrivit en bok som ska få honom att framstå som missförstådd, sympatisk och oskyldig. Han passade på att förklara sig missförstådd och oskyldig på en massa punkter som han fått kritik för, och publiken applåderade lyckligt. Uh!
Exempel på förklaring när han flög över omfrådet förstört av Cathrina utan att landa och utan att sända mer hjälp förrän flera dagar senare:
Han hade tittat ut med stor sorg och chock ur planet, men bestämt sig för att inte landa för att då hade han tagit onödiga resurser i anspråk för personligt skydd.
Varför kom inte hjälp då? -Han hade haft ett möte ombord på Airforce one, och när mötet blev tjafsigt och ostrukturerat hade han tagit områdets guvernör med sig fram i enrum och sagt "be mig att skicka federal hjälp", varpå hon lär ha svarat "ge mig 24h att tänka". Därför dröjde hjälpen.
Mängder med snarlika förklaringar, som faktiskt fick honom att låta oskyldig, om än naiv och trögtänkt. Man förstår ändå att han nått topp-position, han var bra på att prata och på att låta sympatisk.

Ja, nu är det städdags igen, pausen är slut, återkommer senare med rapport ocm kaka och kväll. Blir det riktigt lyckat återkommer jag inte förrän imorgon! ;-)

Vårkänslor!

Ja, nu kommer ljuset och vårkänslorna med det!
Underbart! Nu väntar man bara på att löpsedlarna ska fyllas med de obligatoriska bantningstipsen inför beach 2011.
Även jag har börjat dragas med lite i den allmänna träningsnarkomanin. Jag har varit på gym hela två gånger sedan årsskiftet! Och så kallar han mig latmask, va? Min kondis är dessvärre obefintlig, jag höll nästan på att flyta bort på cross-trainern. Inte kul att ställas öga mot öga med dekadensen. Nu känns det obegripligt att jag någonsin kunnat springa en mil obehindrat. På fredag har jag en träningsdejt med min kära tandhygienist. Hon har blivit värsta friskusen numera. Hon har bojkottat våra trevliga ostkex-sammankomster och bytt dem mot zumba och rotfrukter. Sorgligt, jag tar ett kex till som tröst...
Varför ser förresten alla gym-besökare så otäckt vältränade ut? Man känner sig ju som barbamamma! Och alla speglar...hu! Speglarna gjorde smärtsamt klart för mig att mina (som jag trodde) snygga vita träningsbyxor var genomskinliga. Trosorna syntes på ett synnerligen oklädsamt sätt, så nu måste jag köpa nya byxor också. Det är dyrt att komma i form.
Dessutom är det mycket roligare att köpa ridbyxor än träningsbyxor- Nedräkningen till Gothenburg horseshow har börjat! Vi får se om det blir några nya träningsbyxor, man måste ju prioritera. Jag tror jag börjar med att inventera pojkvännens garderob.

Bloggfrokens come-back!

Ja, nu är det dags igen. Sämsta bloggaren ever har jag kallats. Det är ju lite nedslående kritik, inte sant, men det var inte för kvaliteten utan kvantiteten, eller snarare bristen på kvantitet på mina alster som orsakade omdömet.
Jaja, nya tag! Idag passar det bra att göra ett inlägg, för jag är hemma från jobbet eftersom jag är sjuk. Så fort jag rör lite på huvudet spränger det. När jag hostar eller nyser likaså -och det gör jag ofta... Stackars mig, eller hur? Ja, ibland är livet tufft, även för oss softare.

Snart är det fredag iallafall, då kommer världens bästa pojkvän hem. Man kan också räkna även Nino som sambo, eller?
Det är förresten tur för honom att han är en kanin, för annars hade han nog fått tillbringa livet utan någon sambo. Om han hade varit människa hade hans charmiga egenskaper varit mindre charmiga. I skrivandes stund sitter han och äter ett salladsblad bland alla sina smulor. Han städar aldrig efter sig, han är lite lat på det området faktiskt. Det funkar ju som husdjur, men som kille hade han varit körd på sambomarknaden. Han gosar bara när han vill och är på humör, vill han inte så drar han sig undan och låter sig inte övertalas. Charmigt i hans storleksklass, men hos en sambo..nja.